Biologisk slambehandling

Hvordan fungerer biologisk slambehandling?

(Teksten oversættes snart til dansk)

Hur fungerar vassbäddar?

  1. Oavvattnat slam med en torrsubstans på 0,5-1 % pumpas ut jämnt på vassbäddarna.
  2. Huvuddelen av vattnet dräneras via bäddens dräneringssystem och leds tillbaka till avloppsverket (rejektvatten).
  3. Bladvassen som planterats i bädden bidrar med sin stora avdunstning till att slammets torrsubstanshalt kan ökas avsevärt sommartid. I vassbäddar kan man nå en TS-halt på över 40%. Vassens välutvecklade finrötter och rhizom bildar kanaler i slammet och förbättrar därför syretillförseln och infiltrationskapaciteten. Vassen bidrar till att skapa en god miljö för exempelvis bakterier, svampar och insekter som är viktiga för komposteringsprocessen. Vassen tillför även cellulosa (rötter, strå och blad) till slambädden vilket ger den en lucker struktur. Vassens utvecklade rotsystem fungerar även som en slags tredimensionell armering i slamlagret som gör att komposten inte packas ihop efter mineraliseringen utan behåller sin porösa struktur.
  4. En god syretillförsel ned i slammet är en förutsättning för att den organiska substansen skall kunna brytas ned - mineraliseras. För att denna komposteringsprocess skall fungera är det också viktigt med en lagom fuktighet i bädden samt en god tillgång till nedbrytande mikroorganismer.
    Under mineraliserings- och avvattningsprocessen minskar slamvolymen till 25-40% jämfört med om slammet hade centrifugerats. Den långa uppehållstiden i bädden gör att slammet stabiliseras och att man får en betydande avdödning av patogener som följer med slammet (hygienisering). Vassbäddar dimensioneras vanligen så att de kan drivas i 10-15 år innan de behöver tömmas. Vid tömningen sparas en liten mängd kompost i bottnen med levande vassrhizom. Detta rhizom gör att man snabbt kan få en återetablering av vass (lokalt krävs eventuellt stödplantering) och vassbädden kan belastas med slam på nytt.