Biologisk slambehandling

(Tekst kommer snart på dansk)

Framtidens biologiska slambehandling
Vassbäddar är ett system för att effektivt avvattna och mineralisera slam, d v s restprodukten från våra avloppsanläggningar. I Sverige uppfördes de första vassbäddarna i mitten av 1990-talet och idag finns det ca 40 anläggningar runt om i landet. Vassbäddar har funnits i 15-20 år i exempelvis Tyskland, Danmark, Frankrike och USA. Traditionellt har slammet avvattnats i slamtorkbäddar i anslutning till avloppsverken. Idag är det även mycket vanligt att slammet centrifugeras eller pressas för att avvattnas. I en vassbädd avvattnas slammet till en TS-halt på ca 40 %, att jämföra med 10-15 % i en slamtorkbädd. I en vassbädd sker även en betydande mineralisering (kompostering) och hygienisering av slammet. Vassbäddar ger alltså en slutprodukt som är lättare att hantera och få avsättning för än exempelvis centrifugerat och pressat slam.

Katalogkapitel om tagrørsbassiner »

Slutprodukt: Kompost
Vassbäddarna gör att slammet effektivt kan avvattnas och mineraliseras. Slammet i en vassbädd får dessutom en bra struktur som närmast kan liknas vid kompost.

Mindre mängder slam
Jämfört med konventionella slambehandlingsmetoder får man en betydligt högre TS-halt, en effektivare hygienisering samt en omfattande mineralisering av organiskt material. Volymen slam som i slutänden måste tas om hand blir alltså mindre.

God ekonomi
Att vassbäddarna medför mindre mängder slam ger stora vinster i form av minskade transport- och hanteringskostnader. Låg energi- och kemikalieåtgång samt minskad tillsyn bidrar också till att den totala kostnaden för slamhanteringen minskar.

Jämnare drift i avloppsverket
Rejektvattnet från en konventionell avvattningsprocess för slam (centrifug eller silbandspress) är kraftigt förorenat och utgör en kraftig, stötvis belastning för avloppsverket. Rejektvattnet från en vassbädd har en betydligt lägre föroreningshalt och belastar verket jämnt fördelat under dygnet.